Låt oss prata om design

Design finns i oändligt många områden, om inte i alla områden där människan har varit inblandad. Hur kom design att bli så viktigt? Vad är god design?

Om vi kopplar ihop design med konsumtion så har vårt samhälle med tiden utvecklats till en konsumtionskultur, genom köp och konsumtion uttrycker vi vår identitet för att visa vilka vi är eller skulle vilja vara. Samtidigt som konsumtionskulturen utvecklats har design kommit att spela en större roll, och historien pekar på att design och konsumtion utvecklats parallellt.

För att kort förklara hur begreppen design och konsumtion först kom att samspela så går vi tillbaka till 1940-talet; Andra världskriget hade ofrånkomligen medfört att konsumtionen tillfälligt kraftigt minskade. Men efter att kriget nått sitt slut, år 1945, kunde människor börja konsumera igen. De hade nu fått en positiv framtidstro och det resulterade i en stor köp- och konsumtionsglädje, i västvärlden först och främst. Så människornas starka köpkraft under efterkrigsåren, och även under 1950-talet, är en viktig förklaring till designens framgång.

Nu, i vår tid, kan konsumenten enkelt välja vad den vill köpa för att visa sina åsikter och intressen. Genom att köpa nutida designvaror visas personers intressen, som kan vara att de hänger med i samhällsutvecklingen och ligger i fronten. Köpet av designvaror från tidigare år kan vara uttryck för nostalgi eller värderingar kopplat till just den tidsperioden. Design är viktigt för försäljarna på det sättet att det idag finns ett stort antal produkter att välja mellan, och designen kan avgöra vilken produkt konsumenten slutligen väljer.

Vad är god design?

Om ett objekt designas till att bli vackert så kan det vara ett sätt att lösa problem. Det kan handla om en produkt vars syfte är att fungera funktionellt i hemmet (så som redskap i köket, t.ex. mixer, brödrost och kaffebryggare). Om produkten är helt odekorerad och endast framhäver sin funktion så förväntas det att den ska göra precis vad den är till för att göra, helst över förväntan. Men om produkten däremot är vackert designad med tilltalande former/färger/detaljer, så kan den lätt förlåtas även om det visar sig att den inte mixar, rostar, eller vad den förväntas göra korrekt. För även om produkten inte fungerade helt som var förväntat, så är den vacker att se på i köket och den kan då hellre ses mer som ett inredningsobjekt, än ett praktiskt hjälpmedel som dess huvudsyfte egentligen var. God design menar de alltså kan innebära en produkt med så tilltalande utseende att det är förlåtligt om produkten visar sig vara oduglig i sitt huvudsyfte.

 Design väcker känslor.

Jag kan rekommendera Donald A. Normans bok Emotional Design, som berättar om människans känslor och varför vi älskar eller hatar vardagliga objekt. Är saker som väcker känslor god design? Det skulle nog inte Norman själv hålla med om fullt ut. Han tar souvenirer som ett exempel, människor kan köpa med sig en liten souvenir från en resa, för att ha ståendes synligt hemma. Den är tänkt som att väcka fina minnen och känslor från resan. Om personen har varit i Paris kanske den vill köpa med sig en plastbit formad till att likna Eiffeltornet, eller om resan gick till Holland så kan plastbiten vara formad till att likna en liten väderkvarn istället. De här små miniatyrsakerna massproduceras för att dagligen säljas till en mängd turister. De är inte till för att vara estetiskt vackra eller till att ses som konst. De är inte välgjorda utan massproducerade, och Norman skriver att ”kitschy objects do not pretend to be art – they are aids to memory”.

Vi jämför symaskiner som exempel på olika design.

Design tar man till för att antingen framhäva en produkts funktion, eller för att dölja en produkts funktion.

Den första bilden är en symaskin från 1850-talet, den är designad för att dölja att detta faktiskt är ett maskineri. Om vi ser tillbaka på det så innan år 1850 tillhörde symaskinen industrivärlden och användes endast utav arbetare, men under 1800-talets mitt ville symaskinstillverkarna få den lilla maskinen in till överklasshemmen. Därför blev symaskinens design mycket lättare och elegantare, så att de skulle smälta in i hemmens inredning. Även bordsbenen blev designade så att de såg ut som vackra och snirkliga klängväxter.

Den andra bilden visar en Husqvarna från 1970-talet, designen är bara till för att visa hur symaskinen fungerar. Den framhäver rattarna och färgerna visar vilka stygn man väljer. Man ser att detta är ett tungt och stabilt maskineri i gjutjärn, utan förvillande mönster och dekorationer.